Fem minuter innan öppning står en ung kille och rycker i
dörrer och tittar uppfodrande på mig genom glasrutan. Framför den stängde
skjutdörren, den som besökare går in genom när vi har öppet, står vår tekniker,
fullt upptagen med att fästa sladdar ovanför dörröppningen, något den unga
killen inte ser. Själv är jag precis på väg ut för att lämna en bunt papper
till en kollega, och när jag kommer ut förklarar jag att vi öppnar först om fem
minuter..
Han tittar på mig ganska ingående. Även om jag har väldigt
mörkt hår så ser jag nog väldigt typsikt svensk ut. Ljusa ögon och en blekfis
fast det inte är särskilt länge sedan det var sommar.
”Ja, i Sverige håller man tiderna.” säger han, uppemnbart
menat som en pik över att jag inte vill släppa in honom några minuter i förväg.
Jag erkänner, jag blev alldeles förstummad. Jag gick förbi
honom utan ett ord, lämnade min bunt med papper och gick därefter tillbaka. Och
öppnade lokalen två minuter för sent.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar