När hastighet är av vikt

Veckans två vanligaste kommentarer:

"Det är JÄTTEVIKTIGT att vi får fakturan så fort som möjligt, så den kan bokföras för 2013!"
och...
"Det är JÄTTEVIKTIGT att ordern kommer så fort som möjligt, det var tänkt som en julklapp!"

I got news for you... du är inte ensam om att skicka en beställning i sista minuten.

Vad ett tack kan göra.

"Vad har hänt med min order?"

Det är en fråga jag fått höra alltför ofta den här hösten, ett resultat av den hårda press vi legat under. Men nu var det faktiskt inte vårt fel, jag kontrollerar ordern och allt har gått iväg som det ska, för nästan en vecka sedan. Så det är posten. Igen. Jag måste ändå erkänna att jag är förvånad över hur få beställningar som försvunnit i år, om man jämför med i fjol. Men det är jul och de flesta ordrar som går just nu är trots det julklappar, så jag svarar så artigt jag kan att det förmodligen är en försening med posten och att det enda vi kan göra från vår sida är att skicka en ny under morgondagen. Jag frågar om hur bråttom det är, om den behöver gå med a-post och så förklarar jag att eftersom vi stänger över julen så kan det vara svårt för oss att göra mer än så.

Och så kommer de där ordern som gör att hela ens dag lyfts, de där orden som visar att man ändå gör någon skillnad. "Om ni kunde göra det skulle jag vara väldigt tacksam! Och tack för oerhört snabbt svar förresten."

Du anar inte vad ett enkelt tack kan göra för servicepersonal. Helt plötsligt blev dagen genast mycket bättre.

Lärdom till skolan

Dagens mail:

"Varför har inte min beställning kommit det var faktiskt jättelänge sedan denbeställdes. visserligen har jag inte kollat med vaktmästaren han kanske sitter i en garderob någonstans och har JÄTTEkul med våra varor ;) //***, ställföreträdande rektor"

"Hej ***.

Er beställning skickades den 2/12 så det är mycket möjligt att du borde leta upp den där vaktmästaren. I samma veva kan du se om han kan ge dig den lektion dina föräldrar missat att ge, om hur ohyfsat det är att vara passivt aggressiv. Och varför inte ta en lektion med era elever när du ändå håller på, du ser ut att behöva fräscha upp dina kunskaper om när versaler bör och inte bör användas, tillsammans med nyttjandes av punkt och komma."

...skrev jag inte.

Hjälp, hjälp!

En lätt förvirrad kvinna ringer.

"Ja, jag har gjort en beställning via er webbshop, men det verkade inte gå... Jag har beställt från er i flera år. Det stod något om kundvagn och det brukar det ju aldrig göra!"

2013 och jag kan inte komma på en enda webbshop som INTE har någon form av kundvagn, även om man kanske har olika namn för den. Jag drar en mental suck samtidigt som jag klistrar på mitt största leende för att dölja tröttheten ur min röst.

Så jag börjar förklara för henne hur det ska se ut. Hon hejdar mig och jag får intrycket av att hon letar. När det gått nästan en minut av tystnad frågar jag om hon hittar det. Nej, uppenbarligen inte, då har hon lämnat vår webbshow och letade nu efter den på en av våra föredetta samarbetspartners hemsida (har hon beställt i flera år är det kanske inte så konstigt, även om man kan tycka att hon borde komma ihåg vilken webbshop hon varit inne på). Jag ger henne rätt adress och fem minuter efter samtalets början verkar hon äntligen vara inne.

Eftersom hon ännu inte loggats ut ber jag henne att klicka på kundvagnen och därefter kontrollera att alla uppgifter stämmer. Slutligen förklarar jag att hon måste godkänna köpvillkoren innan hon bekräftar ordern och att de knapparna finns längst ner.

"Jahaa! Måste jag scrolla ner! Det gjorde jag inte."

Varför, oh varför, tittar du inte på hela sidan innan du ringer och ber om hjälp?

Delad glädje

Att få höra beröm är alltid roligt, även om det inte är riktat till en själv. En av våra besökare frågade mig efter namnet på en av våra anställda. När jag gett honom det förklarade han att han samarbetar mycket med kommunen och han var så oerhört nöjd med min kollegas arbete att han ville ge henne en rekommendation till en av kommuntopparna. Delad glädje är tveklöst dubbel glädje!